Sensomotorisk träning

Hinder för mognad
Vi är båda utbildade gymnastiklärare och arbetar därför utifrån ett friskperspektiv. Vår utgångspunkt är att det kan finnas primära / grundläggande fysiologiska hinder för såväl koncentration, inlärning och talutveckling som för utvecklandet av ett smidigt rörelsemönster.
Hindren benämns ofta som Primitiva Reflexer men vi föredrar att kalla dem Grundläggande Rörelsemönster eller Livlinor. Dessa ofrivilliga rörelsemönster hjälper oss att överleva den första tiden i livet men skall sedan övergå till att utgöra grunden i mer komplexa rörelsekedjor. Livlinorna tillhör livets grundstenar och deras kraft bör inte underskattas. Om de inte integreras så kommer de att försvåra fortsatt mognad av nervsystemet. Vi utgår ifrån att vestibulär stimulans är en viktig faktor för att denna mognad skall ske. Vestibulärsystemet är vårt balans- och rörelsesinne, vårt gravitationssinne, och detta är som mest mottagligt för stimulans under andra halvan av första levnadsåret. Alltså under den tid när barnet normalt lär sig åla, krypa och gå. Men vårt förhållande till gravitationen är livslångt och fram till slutet av tonåren är påverkan fortfarande stark. Därför är det aldrig för sent att börja träna och därför skall alla barn och ungdomar vara mycket i rörelse.
Sensomotoriska problem är i grunden inte något intellektuellt problem men kan utvecklas till att bli det om de inte åtgärdas.

Tecken på omognad
För barn är det naturligt att vilja lära sig. Barn lär sig snabbt och lätt och de tycker att det är kul att lära sig. De är i grunden entusiastiska, sociala och kreativa. Därför måste vi fråga oss varför allt fler barn och ungdomar får svårigheter.

"Flyende betong" , Vassil Simittchiev

Vår erfarenhet är att följande punkter kan vara exempel på att de Grundläggande Rörelsemönstren inte integrerats och / eller att vestibulärsystemet är omoget.

• Ofullständig grovmotorisk utveckling; Har hoppat över ett eller flera av momenten rulla, åla och krypa. Har lärt sig gå sent eller tidigt.
• Talsvårigheter; Sen talutveckling. Onyanserat tal.
• Klumpig och / eller stel grovmotorik
• ” Bra ” finmotorik men dålig grovmotorik
• Snabbt rörelsemönster; Svårt att agera långsamt
• Svårt att lära sig simma
• Svårt att lära sig cykla
• Koncentrationsproblem; Svårt att sitta still. Svårt att fokusera. Rastlös eller överaktiv.
• Ovilja att rita / teckna
• Dålig tidsuppfattning; Svårighet att lära sig förstå klockan.
• Dålig rums- och kroppsuppfattning; Svårt med höger och vänster. Svårt att knäppa knappar. Svårt att knyta skosnören. Ätproblem.
• Bristande öga-hand koordination; Skrivproblem. Svårighet att studsa och fånga en boll. Svårt att knäppa knappar. Svårt att knyta skosnören.
• Läsproblem; Svårighet att lära sig läsa. Kan läsa men undviker läsning. Dålig läsförståelse.
• Skrivproblem
• Svårt att leka med andra barn; Leker vid sidan om (Läs gärna vidare under fliken Publikationer: Childhood Playing is One Precursor for Sustained Higher Cognitive Skills and for Emotional Well Being).
• Förekommer hellre än att låta sig förekommas
• Tidig intellektuell utveckling; Kan bokstäver och siffror men har svårt att fungera socialt.
• Dålig ork; Välartad i skolan men bryter ihop hemma. Konflikt vid läxläsning.
• Oförutsägbara humörsutbrott
• Distanslöshet. Ej att förväxla med naturlig spontanitet.
• Obefogad eller överdriven oro och rädsla
• Överdriven försiktighet; Vågar inte utmana gravitationen.
• Svårt att skynda sig
• Dåligt självförtroende
• Emotionella problem
• Starkt kontrollbehov
• Åksjuk
• Anmärkningsvärd hög eller låg smärttröskel
• När läkare uteslutit annat; Huvudvärk. Ögontrötthet. Magont. Enures (Kissar på sig). Enkopres (Bajsar på sig).

Klienter
Våra klienter är framför allt normalbegåvade barn och ungdomar utan påvisade skador. I verksamheten träffar vi allt fler barn med ett omoget språk. Sen talutveckling liksom ett onyanserat tal är starka indikationer på att även sensomotorisk träning behövs. Vår träning har givit goda resultat.

Vi tränar också barn och ungdomar med utvecklingsstörning och med rörelsehandikapp. Vår erfarenhet är att det aldrig är för sent att träna enligt vår metod. Därför tar vi i vissa fall även emot vuxna. Diagnoser såsom Damp, ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom är inget hinder för träning. Hittills har vi inte träffat någon klient med diagnos eller handikapp som ej haft de grundläggande problem vi arbetar med. I de fall vi är osäkra önskar vi samtal med klientens läkare.

Metoden
Vi kan erbjuda ett metodiskt upplagt träningsprogram vars syfte är att undanröja tidigare nämnda hinder. Därigenom får nervsystemet en andra chans till mognad och samordning. Vi kallar metoden Retraining for Balance® (tidigare Education in Balance®). Metoden har sin grund i de övningar vi lärt av Peter Blythe i Chester, England (www.inpp.org.uk). Vårt eget arbetssätt har tagit form genom diskussioner med Professor Matti Bergström och genom fortsatt kunskapsutveckling.
Vårt arbete har alltmer utvecklats till en process där alla komponenter / övningar samverkar. Metoden måste ses som en helhet och för oss är det nödvändigt att gå på djupet för att nå hållbara resultat (Läs gärna mer under fliken Publikationer: The Reaching of Higher Cognitive Levels seems to Require the Overcoming of Gravity).
Eftersom träningen i huvudsak repeterar det första levnadsårets rörelser betonar vi betydelsen av bindningen mellan föräldrar och barn. Därför genomförs träningen hemma i lugn och ro. Vissa rörelser kan senare utföras i förskola / skola.

Träning
Under de 16 år vi varit verksamma har vi lärt oss att mognad och utveckling tar tid. Vi bedömer därför att träningen kräver ungefär 15 besök under cirka 2,5 år. Vid varje besök är minst en förälder närvarande med sitt barn. Mellan återbesöken görs träning hemma under ungefär 15 minuter / dag. Varje besök hos oss skall vara meningsfullt. Detta innebär att vi tillsammans, vid varje tillfälle, utvärderar träning och resultat. Ni förbinder er alltså inte för hela processen utan har möjlighet att avbryta.

Vill du se en större bild? Välj format:
JPEG för skärmvisning (Öppnas i nytt fönster)
PDF A4-storlek för utskrift ( 850 Kb ) (Öppnas i nytt fönster)

Besöken
- Vid första besöket görs ett sensomotoriskt test. Resultatet ligger till grund för fortsatt träning. Test och samtal tar ungefär fyra timmar.
Kostnad: 4.000 kr.

- Vid det andra besöket följer vi upp den träning som gjorts hemma och förbereder för nytt träningsprogram. Vidare görs ett hörseltest. En utförlig beskrivning finns under rubriken Hörselträning. Besöket är en dubbeltid och tar ungefär fyra timmar.
Kostnad: 1.200 + 1.500 kr.

- Även det tredje besöket är en dubbeltid och är i sin första del som besök två. Dessutom görs ett syntest. Vi använder en maskin av märket Keystone. Syntestet görs om igen i slutet av träningen och resultaten jämförs.
Kostnad: 1.200 kr + 1.500 kr.

- Återstående besök tar 1.5 timmar / besök. De gånger det är omtest av syn och hörsel är tiden den dubbla.
Kostnad: 1.200 kr vid omtest av syn eller hörsel och 1.500 kr vid modifiering av sensomotorisk träning.

Övningarna
Övningarna är lagda i följd på ett sådant sätt att klienten skall ut – vecklas dvs vecklas ut. Vår utgångspunkt är att människan är förprogrammerad rörelsemässigt och att utvecklingen sker i en viss bestämd ordning. Om steg hoppats över har vi möjlighet att gå tillbaka och hämta upp dem under förutsättning att vi startar på nivåer som ligger före. Ingenting som en gång funnits i nervsystemet försvinner därifrån. Vår uppfattning är att ett stabilt och smidigt rörelsesätt i stående kräver att barnet rullat, ålat och krypit på ett riktigt sätt (som framgår av metodbilden tar det t ex mer än ett år i vår träning innan ålningsmönstret vecklas ut). För att barnet skall rulla, åla och krypa krävs att de Grundläggande Rörelsemönstren integrerats (Läs gärna under fliken Publikationer: Rörelse, ursprung och framtid).

Träningen består av följande huvudmoment:

A. Övningar i magläge, ryggläge, sittande och fyrfota.

• Vestibulär stimulans
• Stereotypa, långsamma rörelser
• Taktil stimulering
• Grovmotoriska ’milstolpar’ dvs rulla, åla och krypa
• Lekövningar vars syfte är att stabilisera barnen i magläge, ryggläge, sittande och i fyrfota.

B. Färdighetsövningar i stående.

Som framgår av Metodbilden är den tid vi tränar i stående väldigt kort och utgör avslutningen. Klienten har då nått målet, ett stabilt och moget rörelsebeteende i stående. Till vår glädje ser vi också att eventuella beteendeproblem också reduceras och att klienten fungerar bättre både inlärningsmässigt och socialt.

Detalj på räcke. Lars Larsson