Sensomotorisk terapi

Hinder för mognad

Vi är båda utbildade gymnastiklärare och arbetar därför utifrån ett friskperspektiv. Vår utgångspunkt är att det kan finnas primära / grundläggande fysiologiska hinder för såväl koncentration, inlärning och talutveckling som för utvecklandet av ett smidigt rörelsemönster.
Hindren benämns ofta som Primitiva Reflexer men vi föredrar att kalla dem Primära reflexer, Grundläggande Rörelsemönster eller Livlinor. Dessa ofrivilliga rörelsemönster hjälper oss att överleva den första tiden i livet men skall sedan övergå till att utgöra grunden i mer komplexa rörelsekedjor. Livlinorna tillhör livets grundstenar och deras kraft bör inte underskattas. Om de inte integreras så kommer de att försvåra fortsatt mognad av nervsystemet. Vi utgår ifrån att vestibulär stimulans är en viktig faktor för att denna mognad skall ske. Vestibulärsystemet är vårt balans- och rörelsesinne, vårt gravitationssinne, och detta är som mest mottagligt för stimulans under andra halvan av första levnadsåret. Alltså under den tid när barnet normalt lär sig åla, krypa och gå. Men vårt förhållande till gravitationen är livslångt och fram till slutet av tonåren är påverkan fortfarande stark. Därför är det aldrig för sent att börja träna och därför skall alla barn och ungdomar vara mycket i rörelse.
Sensomotoriska problem är i grunden inte något intellektuellt problem men kan utvecklas till att bli det om de inte åtgärdas.

Tecken på omognad

För barn är det naturligt att vilja lära sig. Barn lär sig snabbt och lätt och de tycker att det är kul att lära sig. De är i grunden entusiastiska, sociala och kreativa. Därför måste vi fråga oss varför allt fler barn och ungdomar får svårigheter.

Vår erfarenhet är att följande punkter kan vara exempel på att de Primära reflexerna inte integrerats och / eller att vestibulärsystemet är omoget.

  • Ofullständig grovmotorisk utveckling; Har hoppat över ett eller flera av momenten rulla, åla och krypa. Har lärt sig gå sent eller tidigt
  • Talsvårigheter; Sen talutveckling. Onyanserat tal
  • Klumpig och / eller stel grovmotorik
  • ” Bra ” finmotorik men dålig grovmotorik
  • Snabbt rörelsemönster; Svårt att agera långsamt
  • Svårt att lära sig simma
  • Svårt att lära sig cykla
  • Koncentrationsproblem; Svårt att sitta still. Svårt att fokusera. Rastlös eller överaktiv
  • Ovilja att rita / teckna
  • Dålig tidsuppfattning; Svårighet att lära sig förstå klockan
  • Dålig rums- och kroppsuppfattning; Svårt med höger och vänster
  • Bristande öga-hand koordination; Skrivproblem. Svårighet att studsa och fånga en boll. Svårt att knäppa knappar. Svårt att knyta skosnören. Ätproblem
  • Läsproblem; Svårighet att lära sig läsa. Kan läsa men undviker läsning. Dålig läsförståelse
  • Skrivproblem
  • Svårt att leka med andra barn; Leker vid sidan om (Läs gärna vidare under flikenPublikationer: Childhood Playing is One Precursor for Sustained Higher Cognitive Skills and for Emotional Well Being)
  • Förekommer hellre än att låta sig förekommas
  • Tidig intellektuell utveckling; Kan bokstäver och siffror men har svårt att fungera socialt
  • Dålig ork; Välartad i skolan men bryter ihop hemma. Konflikt vid läxläsning
  • Oförutsägbara humörsutbrott
  • Distanslöshet. Ej att förväxla med naturlig spontanitet
  • Obefogad eller överdriven oro och rädsla
  • Överdriven försiktighet; Vågar inte utmana gravitationen
  • Svårt att skynda sig
  • Dåligt självförtroende
  • Emotionella problem
  • Starkt kontrollbehov
  • Åksjuk
  • Anmärkningsvärd hög eller låg smärttröskel
  • När läkare uteslutit annat; Huvudvärk. Ögontrötthet. Magont. Enures (Kissar på sig). Enkopres (Bajsar på sig)

Klienter

Våra klienter är framför allt normalbegåvade barn, ungdomar och vuxna utan påvisade skador. I verksamheten träffar vi allt fler barn med ett omoget språk. Sen talutveckling liksom ett onyanserat tal är starka indikationer på att även sensomotorisk träning behövs. Vår träning har givit goda resultat.

Vi tränar också barn och ungdomar med utvecklingsstörning och med rörelsehandikapp. Vår erfarenhet är att det aldrig är för sent att träna enligt vår metod. Därför tar vi numera även emot vuxna. Se Niklasson, M., Rasmussen, P., Niklasson, I., & Norlander, T. (2015). Diagnoser såsom Damp, ADHD, Autismspektrumsyndrom och Tourettes syndrom är inget hinder för träning. Hittills har vi inte träffat någon klient med diagnos eller handikapp som ej haft de grundläggande problem vi arbetar med. I de fall vi är osäkra önskar vi samtal med klientens läkare.

Metoden

Vi kan erbjuda Sensomotorisk terapi (SMT), enligt ett metodiskt upplagt träningsprogram, Retraining for Balance, vars syfte är att undanröja tidigare nämnda hinder. Nervsystemet får en andra chans till mognad och samordning.

Eftersom träningen i huvudsak repeterar det första levnadsårets rörelser betonar vi betydelsen av bindningen mellan föräldrar och barn. Därför genomförs träningen hemma i lugn och ro. Vissa rörelser kan senare utföras i förskola / skola.

Träning

Under de 27 år vi varit verksamma har vi lärt oss att mognad och utveckling tar tid. Vi bedömer därför att träningen kräver ungefär 15 besök under cirka 2,5 år. Vid varje besök är minst en förälder närvarande med sitt barn. Mellan återbesöken görs träning hemma under ungefär 15 minuter / dag. Varje besök hos oss skall vara meningsfullt. Detta innebär att vi tillsammans, vid varje tillfälle, utvärderar träning och resultat. Ni förbinder er alltså inte för hela processen utan har möjlighet att avbryta.

Besök och kostnader

Vid första besöket görs ett sensomotoriskt test. Resultatet ligger till grund för fortsatt träning. Test och genomgång tar ungefär fyra timmar.
Kostnad: 4.000 kr.

Vid andra besöket följer vi upp den träning som gjorts hemma och förbereder för nytt träningsprogram. Vidare görs ett auditivt perceptionstest.  Besöket är en dubbeltid och tar ungefär fyra timmar.
Kostnad: 1.500 + 1.500 kr.

Auditiv perceptionsträning

Den auditiva perceptionsträningen är en del i vår sensomotoriska metod Education in Balance. Eftersom hörselnerv och balansnerv leds in parallellt i hjärnan så tror vi att respektive träningsform kompletterar varandra. Den auditiva träningen kan också genomföras fristående. Vår erfarenhet är att resultatet av träningen kan höja livskvaliteten hos både unga och äldre.

Träningen bygger på den franske läkaren Alfred A. Tomatis teorier om utvecklandet av en optimal hörselkurva.
Genom att göra ett audiogram där den optimala hörselförmågan inom frekvensområdet 125 Hz – 8000 Hz testas får vi fram den personliga hörselprofilen. Denna profil jämförs sedan med Tomatis optimala kurva.
För att korrigera avvikelserna följer vi i vårt arbete PhD Kjeld V Johansens metod JIAS (Johansen Individualised Auditory Stimulation). Med audiogrammet som utgångspunkt och med hjälp av specialkomponerad musik görs sedan en individuellt utformad CD-skiva. Musiken är komponerad av Bent Peder Holbech, ROTNA MUSIC, Bornholm.

– Även tredje besöket är en dubbeltid och är i sin första del som besök två. Dessutom görs ett syntest. Vi använder en maskin av märket Keystone. Syntestet görs om igen i slutet av träningen och resultaten jämförs.
Kostnad: 1.200 kr + 1.500 kr.

Återstående besök tar 1.5 timmar / besök. De gånger det är omtest av syn och hörsel är tiden den dubbla.
Kostnad: 1.200 kr vid omtest av syn eller hörsel och 1.500 kr vid modifiering av sensomotorisk träning.